Söndagsfunderingar

Det blöta vårvädret fortsätter och den kärt efterlängtade solen lyser med sin frånvaro. Trist. Skönt i alla fall att veta att elräkningen inte kommer att uppgå till astronomiska summor. 
 
Känner mig fet och i måttligt bra form. Längtar efter att få börja med vårbruket, gräva och bära så hela kroppen får kämpa sig seg och stark igen. För varje år som går känns det som att vintermörkret och kylan suger allt mer kraft och energi så när våren äntligen kommer är jag som ett torrt rynkigt skal som ska börja på ny kula igen. Att bo här uppe i är verkligen en otroligt ansträngande berg och dalbana. I fantasin leker tankar på flytt till ljus och värme, men om jag flyttar lär jag tyna bort av saknad efter mina nära och kära. 
 
I morse var jag ute med katterna och Emil trotsade sin is- och snöskräck och kom på försiktiga ben fram till favoritstället bakom bodan. Väl där ägnade han sig en lång stund åt att inspektera doftmarkeringar som gjorts under vintern. Skulle vara kul att se bilderna som dyker upp i hans huvud.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0