Mot årets slut

Idag åkte julgranen ut, eller rättare sagt, den lyftes varsamt ut på bodbron och står nu där i väntan på att bli fågelmatsträd. Årets julgran var ingen bamsing men otroligt vacker sedd med mina ögon.
 
Idag vände äntligen termometern mot rätt håll och i skrivande stund är det endast fem minusgrader. Visserligen grådisigt men ändå skönt. Förtröstansfullt är att från och med nu är solen uppe ungefär en timme längre för var vecka som går fram till midsommar och om några veckor dimper frökatalogerna ner i brevlådan. Då kommer en tid för ljuvligaste sommardrömmar. Längtar.
 
 
 
Så här på årets sista dagar dyker det upp den ena funderingen efter den andra. Inser med fasa att snart fyller jag 66 år och vad det i praktiken innebär. Om jag ska ge något nyårslöfte så finns det bara ett som är rimligt och det är att förvalta min tid mycket bättre medan tid är. Inte för att jag är missnöjd med något men säkert finns det drömmar som av ekonomiska skäl förpassats i bakgrunden till förmån för det som inte kostar någonting. Det är länge sedan jag insåg köpt lyckas låga värde så det är inget som hägrar. Jag har allt jag behöver i form av saker, men diverse nödvändiga husrenoveringar typ normalt underhåll skulle sitta bra. Att ständigt leva nära existensminimum är minsann inte kul på något sätt men samtidigt har jag blivit väldigt bra på att uppskatta allt som inte kostar någonting. Konstigt nog känner jag mig ändå rik på upplevelser och samvaro med nära och kära i familj och vänner som betyder oerhört mycket.