Qunilla

 

Nätterna är fortfarande lite jobbiga då det nästan bara går att ligga på rygg. På den ena skinkan är ett långt och lagom ömt sår och lägger jag mig på andra sidan hamnar det opererade benet uppåt  och riskerar att ramla ner i kors och det får det absolut inte göra innan musklerna stadgat till sig. I övrigt har den här dagen varit ett jättekliv i rätt riktning. Var ute på en liten promenad medan solen strålade som bäst. Hade åbäket till rullator som stöd och katten Emil som absolut inte vill ha snö under sina tassar satt och myste i korgen. Bra lösning för oss båda. Inomhus går jag obehindrat utan stöd. Trappan till övervåningen är inte heller något problem. Känner mig lyckligt lottad för att  återhämtningen hitintills gått så bra. 

 

I kväll har goda vännerna varit och hälsat på och förärade mig med en jättefin blomsteruppsättning som bland annat innehöll lite nytt vad gäller det gröna. Vi hade en trevlig stund med reseprat inför stundande resa. Himmel så jag längtar! Nu gäller det att hårdträna så tanten orkar hänga med på alla upptåg i huvudstadens vimmel.