Att våga se

Har sett uppdrag granskning och blev minst sagt förvånad över innehållet i programmet men jag är absolut säker på att barnfattigdom existerar i Sverige och i betydligt större utsträckning än de flesta tror. 
 
Så här ser mina erfarenheter ut efter ett långt yrkesliv:
  • de flesta barn får något att äta i sina hem, men för många blir det inte näringsmässigt bra eftersom föräldrarna inte har råd att köpa bra råvaror. Att bara äta makaroner med ketchup fem dagar i veckan kan inte vara speciellt bra byggmaterial för en växande kropp.
  • alla barn har kläder på kroppen men inte alltid rätt kläder för alla väder. Som barn får man inte bestämma själv om man ska vara inomhus eller utomhus när man går i förskolan/skolan och har de inte rätt kläder får de frysa. Många saknar regnkläder och när det gäller vinterkläder har många ärvda vinterkläder, både overaller, vantar och skor som är helt slut och inte ger det skydd som behövs mot kyla, vind och vatten.
  • många barn sjukanmäls när det är dags för skolans bad, cykelutflykt, skridskoåkning eller skidåkning eftersom de helt enkelt inte har den utrustning som krävs.
  • många barn får aldrig bjuda hem kompisar på födelsedagskalas på grund av kostnaden.
  • många barn har aldrig haft semester eftersom det kan vara så att föräldrarna har chans till jobb under semestertiden och då är barnet på fritids.
  • många barn har inte möjlighet att delta i en fritidsaktivitet på grund av kostnaden. Det mesta kostar en hel del och kräver specialutrustning.
  • många barn tappar kontakten med den ena föräldern på grund av att de inte har råd med kostnaden för t.ex. flygresor.
Listan går att göra lång, väldigt lång ...