Qunilla

När jag steg upp vid halvåttasnåret var det fortfarande kallgrader ute och gräsmattorna lyste vita ... hemska tid som närmar sig med stormsteg. När solen sedan visade sig blev det ett superväder för fönsterputsning. I ett huj hade köksfönstren blivit rena och fått vintergardinerna uppsatta. Vanligtvis använder jag bara vatten och en liten droppe Yes i hinken när jag rengör fönster. Det funkar utmärkt, men idag råkade jag läsa att några matskedar ättikssprit gör fönstren blanka så nu åkte det också ner i hinken. Och ja, fönstren blänker, åtminstone idag. Anledningen till att jag är så sparsam med rengöringsmedel beror på att jag lyder rådet afrån en fönsterputsarfirma som menade att deras största jobb är att tvätta bort gamla rengöringsrester. 

Köksfönstrets mårbackapelargonior är i fortfarande full blom men de får ändå flytta ut i garaget till förmån för något mindre skräpigt. Lite dåligt samvete har jag eftersom de bjuder till och blommar så fint, men så är det ju tyvärr med oss människor också, helt plötsligt blir vi utbytta för att partnern behöver omväxling. Mina pelargonior blir dock inte övergivna, de får bara sakta men säkert gå i vinterdvala för att väckas till liv igen i vårljusets tid.