Ruskvädersdag

 
nyvaken och nyduschad med fleecejackan på för värmens skull denna gråmulna lördagsmorgon som mest påminner om höstväder. Jag vaknade först halv elva. Inte ens lilla Ida har tassat omkring, puffat eller klöst i tapeten för att väcka mig. I gårkväll återställdes ordningen i huset sedan mina kära gäster åkt iväg och sedan somnade jag gott i soffan framför teven. Att sedan vakna vid tresnåret, borsta tänderna och förflytta sig till sängen var ingen höjdare ur sovsynpunkt. Jag har vridit och vänt mig och det har värkt och ömsom varit för varmt eller för kallt. I vanliga fall sover jag dock väldans gott och det är jag tacksam för. 
Dagens agenda är tom, fri för vilket infall som helst. Vanligtvis finns det saker att ta itu med, men väderläget är inte optimalt för de sakerna så de får bero tills vidare. Min kropp mår bäst av att ha jämt småpyssel, att röra på påkarna i lagom takt och absolut inte sitta stilla. Att sitta stilla innebär ont ont ont när jag ska igång igen och det är minsann inte det minsta upplyftande. Värk är pest.
Sent i gårkväll var det mörkt ute som om hösten, till och med solcellslamporna tändes. Ve och fasa att sommaren sakta men säkert börjar övergå till höst. Visst har hösten också sin tjusning, men det som kommer därefter är minsann ingen efterlängtad höjdare. Inte en enda positiv sak kommer jag på. Besvärligt, dyrt och så det eviga mörkret som verkligen suger.
Alldeles nyss fick jag en påse nybakade, ännu varma kanelbullar av en vänlig själ. Mmmmm ... 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0