Alla ska älska skolan!

I eftermiddags råkade jag hamna mitt i en intressant föreläsning om den svenska skolan.
Nossebro kommun som likt Kalix legat i resultatbotten har genom idogt och medvetet arbete med hjälp av senaste forskningsrön lyckats vända trenden så att samtliga elever i årskurs nio fick tillräckliga betyg för att slippa in på gymnasiet.
Skolan bestämde sig för följande:
  • Elevers framgång är skolans ansvar
  • Utvärdera inte eleven utvärdera istället skolans insats
  • Alla ska lyckas i klassrummet
  • Höga förväntningar på elev och lärare
  • Struktur och tydlighet är en stark framgångsfaktor
Framgångsrecept:
  • Kunskapsfokusering
  • Kollegialt lärande
  • Inkludering
Det märkliga är att redan när jag hade uppdraget som projektledare i förskoleprojektet "Lärarna lyfter Sverige" i slutet av 1900-talet tog vi hit föreläsare och pratade oss varma för bland annat kollegialt lärande. I teveprogrammet berättade föreläsaren om just detta att samtliga lärare läste samma böcker, de diskuterade och testade sina nyvunna insikter i klassrummet, de filmade lektioner och utvärderade det de såg, de ändrade och filmade igen. Allt för elevernas skull. Aven utvärdering via filminspelning ingick i det vi i förskoleprojektet lyfte fram.
I och med att alla elever inkluderades i befintliga klasser kunde personal frigöras så att att alla klasser hade två lärare på ungefär 35 procent av lektionerna. Elever som hade svårt att hänga med fick extra lektionspass med läxhjälp samt pass där de förbereddes på kommande lektion. Detta innebar att de hade ett litet försprång, kunde räcka upp handen och både känna sig duktiga och bli sedda som duktiga av sina kompisar.
Lärarna i Nossebro skolan har höjt sin status och fått ett mycket roligare jobb, fast som jag ser det är det eleverna och hela samhället som är de verkliga vinnarna.
Om jag förstod inslaget rätt har alla samhällsintanser i Nossebro genomsyras av att skolan är viktig och följdaktligen har detta varit ledstjärnan vid olika typer av beslut.
Undrar om en skolutveckling av det här slaget skulle vara möjligt i Kalix? Skulle det vara möjligt med seriöst kollegialt lärande? Skulle det vara möjligt att lägga ansvaret på skolans insatser för elevernas lärande? Här jamas det fortfarande om oengagerade föräldrar och föräldrarnas låga utbildningsnivå. Alltså faktorer som skolan inte kan påverka särskilt mycket. Jag tror att alla föräldrar gör så gott de kan.
Oroväckande signaler når med jämna mellanrum mina öron. Bland annat finns det flera klasser i Kalix där en handfull elever på långa vägar inte når målen. Rektor är vid ett flertal tillfällen informerad, men vidtar inga åtgärder. Läraren har gett upp...
Jag lider med alla barn som tillåts och drivs till att misslyckas. Tänker på deras framtida möjligheter i en allt hårdare värld.