För tillfället kan min kropp benämnas som mör. Har skottat och skottat och skottat i flera dagar. I går skottade jag bort det värsta på bodtaket och det gick ganska lätt, men idag var det tung blötsnö. Efter idoga försök att hålla infarten något så när prydlig insåg jag att stosarna på hustaket var översnöade och behövde akutåtgärdas. Inte så kul lukt om toans luftstam inte fungerar. Bestämde mig för att vidta nödvändiga åtgärder i skydd av mörkret i händelse av att det blir mer än snö som rasar ner från taket. Utrustad med mobil och nitroglycerin i fickan lyckades jag efter flera svettiga försök få stegen att stå där den skulle. Jag har röjt bort snön från altanen flera gånger men de senaste dagarna med snödrev har byggt säkert en meter. Min plan var att låta snön ligga kvar och fungera som en mjuk landningsplats utifall att jag ramlade ner. Stegen står nu som fastgjuten i cement omöjlig att rubba med mina krafter men stosarna är i alla fall framskottade så jag är nöjd om än ganska slutkörd. I morgon ska stegen flyttas om det så ska vara med karlahjälp.
I går kväll hade jag skrivarkurs i Haparanda och idag har jag konsultat några timmar på mitt gamla jobb och i morgon träffar jag den andra skrivarkursen. Livet rullar på och jag stortrivs med att vara pensionär. Skål!