Det gäller att smida medan järnet är varmt ...
De flesta ångrar sådant de inte gjort. Männen ångrar att de inte ägnat mer tid med sin familj, främst barn och barnbarn. Både kvinnor och män ångrar att de inte har förverkligat sina drömmar utan gjort det de upplevt att andra förväntat sig att de skulle göra och hur de skulle vara. Jag tror att kvinnor är överrepresenterade i den senaste kategorin. Oförrätter mot andra finns också på ångerlistan.
Att som kvinna göra verklighet av sina drömmar har sina faror. Som kvinna riskeras vänskap, i synnerhet om förändringen innebär att man kliver uppåt i hierarkin. Om fler av oss kvinnor skulle satsa vad det kostar för att nå våra drömmars mål skulle vi bli ännu mer oberoende, få mer makt och inflytande och samtidigt få en ekonomi som tillåter ännu mer självförverkligande. Alla skulle bli vinnare, både kvinnor och män.