Qunilla

Ve och fasa hösten är verkligen i antågande. Vaknade vid tresnåret och kastade ett öga på utetermometern som visade noll grader. Jag tänkte på fina gurkan i växthuset, på stockrosen som precis ska börja blomma och rosenskärorna som prunknar av blommor just nu. Deras tid är inte över ännu. Även om det var hösthälsningar i gårdagens luft är åtminstone inte jag redo för nattfrost. Inte ännu. I dag hänger grannens flaggvimpel slak och nu håller jag tummarna för att det blir sydliga vindar en lång tid framöver. Gubben Frost kan ta det lugnt.