Plaskebyväder
Underbar känsla när jag ser hur regnet förgör snön även om det är grått, blött och så råkallt att man fryser ända in i märgen. Vid mitt fågelbord syns nya färggranna gäster med knallblå hjässa och andra med ljusgröna bröst. Katthårstussarna från vinterns borstningar verkar vara hårdvaluta på bomaterialbyggarsidan. Småfåglarna sliter och drar i de svarta tussarna som frusit fast i snön.
I eftermiddags har jag varit på 50-årskalas och ätit alldeles för mycket gott. Smörgåstårta och hjortronfylld kladdkaka med grädde.
En hektisk vecka väntar. Varje dag har något extra utöver jobbet. Dessutom måste jag förbereda mig klart inför "föreläsningen" nästa vecka. När jag läser mina anteckningar och mailkonversationer i denna sak sedan tio år tillbaka känns det nästan overkligt att detta angelägna "ärende" fortfarande står och stampar på samma fläck. Skamligt så det förslår. Handläggarna på golvet närmast ärendet har ändrats från katastrof till riktigt proffsiga stjärnor allt eftersom de dåliga slutat, men chefsledet över dem verkar ha problem. Stora problem. Verkar vara rena rama ankdammen.
Jag minns den första handläggaren, en medelålders kvinna, som pratade i gåtor med så svåra ord att inte ens jag som är vuxen förstod vad hon menade. Hon och flera till försvann i ett huj efter Länsstyrelsens granskning. Hon var ingen förlust. Därefter kom en jätteduktig kille som snabbt insåg att ledarskapet var förödande för verksamheten och så försvann även han. Till sist kom den nuvarande och hon är jätteduktig, klok och engagerad och jag är bara rädd att hon också ger upp och drar. Till sist blir bara bottenskräpet kvar i ankdammen.