Adventshelg
De senaste dagarna har burit med sig välbehövlig glädje efter en jobbig och på flera sätt ansträngande tid.
På torsdagkväll sålde jag biljetter och lyssnade på musiklinjens förnämliga musiker med öronproppar väl intryckta i hörselgången. Är inte sugen på att hammren ska slå sönder de hörselsinnesceller som finns kvar. Att höra dåligt är hemskt handikapp när det gäller social samvaro.
På fredag var jag ledig på dagen och sålde istället biljetter på kvällen till Raubtierkonserten i Folkets Hus. Deras musik är inte riktigt min favoritmusik men var fullt uthärligt en trappa ner vid entrén där jag satt med kassaskrinet. Utan öronproppar.
Det var en ny erfarenhet att försöka bedöma vilka som var femton år fyllda och om de var nyktra. Några småtjejer ville inte visa innehållet i sina stora väskor utan gick istället ut en sväng och kom tillbaka utan klunkande innehåll. En tjej på några och tjugo med dålig styrfart hade glömt att dra ner klänningen efter toabesöket. Henne tog polisen hand om.
Igår lördag var en vilans dag. Började med att åka med syrran och tända ljus på graven. Bilfärden längs älven var en underbar naturupplevelse med en blodröd sol som vilade på trädtopparna vid horisonten. De rimfrostklädda träden längs vägen glittrade förföriskt och flera små renhjordar betade lugnt i solskenet på öppna ängsmarker. De här gravturerna med syrran är balsam för våra själar. En slags fristad i livet. Efter middagen tog jag en middagslur som varade till sena kvällen. Skönt och välbehövligt.
Idag har jag varit på skyltsöndag med sonen och barnbarnen. Vi träffade tomten som kom åkandes på vagn efter två små ponnyhästar. Vi tittade på levande julkalender och vi gick igenom julförsäljningen i FH där jag köpte fina smycken av Lillemor och Maria. Vi var också och adventsfikade på Lyktan.
Utomhus stod knallarna och frös vid sina stånd och där provade vi yviga pälsmössor från skogens djur vilket föranledde en del diskussioner. Barnbarnen som inte har varit med på den tiden då nästan alla barn hade rävskinnsmössor var mycket konfundrade över vad man hade gjort med de stackars djuren. Minstingen vände på ett rävskinn och konstaterade förfärat att någon hade dödat räven och undrade så klart varför.
Egentligen tycker jag att vi som bor här uppe borde få dispens från djurrättsaktivisterna att bära pälskläder förutsatt att djuren har haft bra förhållanden så länge de levde och då helst i frihet.