Kämpigt

Just nu rullar livet alldeles för snabbt. Det känns ungefär som att springa efter en skenande vagn i en brant nedförsbacke. Jag har massor att göra här hemma och lika mycket, om inte mer, på jobbet. Fattar inte hur det ska gå till att orka fyra månader till innan det är dags för semester. Nästan allt som händer i mitt liv är viktigare än jobbet.

I går kväll pulsade jag fram i meterhög snö till stegen som hänger på gavelväggen, bar fram den och reste den med viss möda mot ekonomidelstaket. Unge herrn ville vänta med takskottningen, men jag kände att nu eller aldrig så jag började så smått och som väntat kom han till undsättning och gjorde största delen av jobbet. När taket var skottat var jag så slut i kroppen att jag knappt orkade kliva ner från taket. Det är trist när kroppen inte pallar för det man vill göra.

I dag har min bil fått ännu ett nytt bromsok utbytt á 2998 kronor, men klarade ändå inte ombesiktningen eftersom verkstaden glömt att justera handbromsen. Tack och lov står de för justering och ombesiktning som blir den fjärde i ordningen detta år.

I morgon får vi besök av en grupp  ryska tjejer som dansar belly dance, alltså magdans. Jag har bjudit in publik från några klasser yngre elever. Ska bli kul att se hur de reagerar. En av våra lärare här visat mig hur ljud- och ljusanläggningarna fungerar så nu gäller det att jag kommer ihåg det till i morgon.

Och i morgon är det äntligen fredag. Gud så himla ljuvligt skönt att få leva i min egen takt i två hela dagar.






Allmänt