Vaknatt för mig och katten

Lan-natten bjöd inte på så mycket sömn för min del. De fyra grabbarna på övervåningen skötte sig fint men jag vill ha tyst och framför allt lugnt när jag ska sova så jag har mest legat och bogserat i mina kuddar. Klockan åtta steg jag upp och kokade starkt kaffe och vips blev jag pigg och alert. Inte ens katten har trott sig sova så han slocknade tidigt i kväll :).

Åkte och hämtade bromsoket jag hade beställt på Mekonomen och därefter blev det avfärd mot Happis. När jag lämnat bilen på verkstaden promenerade jag till Monica och Bosse. Alltid trevligt att träffa dom, tyvärr blir det alltför sällan. Våra gubbar spelade en gång i tiden i samma band och för väldigt länge sedan jobbade Monica på nsd och jag på kuriren. Då var vi unga och fyllda av framtidshopp. Nu är vi nog mest förvånade över hur många år vi har blivit. Tiden har gått så himla fort. Alldeles för fort.

Det blev inte så fasligt dyrt på verkstaden som jag hade befarat. Nu är i alla fall bromsarna ok, men de förbaskade varningslamporna lyser ändå. Verkstadskillen trodde att det är tändkablarna som har något brott som gör att det stör ... ja då är det väl bara att byta dom och se vad som händer.

Nu känns ögonlocken väldigt tunga och det lär bli en riktigt skön natt.