Det snöar!
Faktiskt känns det ganska bra att snön kommer och lyser upp vår tillvaro som mörknat alldeles förbannat rejält den sista veckan. Hoppas bara att den ligger kvar den här gången. Idag ställde jag ut min stora lykta och hängde dit en ljusslinga. Nu går jag omkring och har julstämningskänsla i kroppen. Mer behövdes inte. Mysigt. Fast när jag tänker efter är det bara drygt åtta veckor till jul.
Det blev enkel middag idag, specialare som min fd svärmor kallade dom. Det är helt enkelt smörstekt franska, bräckt rökt skinka och stekt ägg. Salt och gott.
Har hunnit vara ute med katten och vintrat lite smågrejor som t.ex. att plocka in alla klädnypor. Hur det än är så är en timme ute i grådisljuset välgörande, bara man är välklädd och inte fryser. Den enorma tröttheten som får en att vilja slänga sig i sängen direkt man kommer hem bleknar bort och jag måste erkänna att jag njuter i fulla drag av att känna mig pigg och vital :)
När jag var på återbesök till läkaren frågade hon om folk känner igen mig numera. Jodå, svarade jag tvärsäkert, men den här veckan har det hänt flera gånger att folk som jag känner ganska väl men som jag inte sett på några månader inte känt igen mig förrän jag börjat prata. Det känns jättekonstigt för jag känner mig inte förändrad. När jag ser foton av mig själv före och efter operation så ser jag ju att kinderna och kroppen är mindre men inte så mycket så att jag är förändrad till oigenkänlighet. Den största skillnaden för mig själv är att det inte tar emot lika mycket när jag ska promenera eller göra någonting. Ibland är det till och med roligt att röra på sig. Nä, nu glömde jag en viktig sak för den största skillnaden är på kläderna.
SKÅL!