Jag drog ur internetkabeln klockan 24.00 och beordrade mr x i säng så att han skulle orka upp till skolan. Han skulle minsann se en film, trodde han. Julledighetens dygnsvändning sitter fortfarande i. Då kände jag att nu får det vara nog och slog av strömmen i huset. Det var så tyst när inga elapparater surrade och knäppte. Det var bara mitt eget blodtryck som pulserade i öronen. Klockan fyra slog jag på elen igen. Helt naturligt blev dagen tung. Åkte hem vid halvtolvtiden och somnade direkt. Halv två åkte jag och handlade till jobbets persomöte. Strax efter fem var jag hemma igen. Har sedan legat och lyssnat på cd-boken. Den är hemsk och verkligen ingenting för mörkrädda person. Min bantning går inget vidare. Har nyss stoppat i mig bulla och mjölk. Däremot är jag stolt över att jag kommit igång med simmandet. Det ena kanske ger det andra. Idag provade jag att ligga på Lillemors spikmatta. Det gjorde ont, det erkänner jag, men smärtan avtog ganska snabbt. Jag kan tänka mig att det produceras massor av endorfiner som gör att man mår gott efteråt. Nu ska jag börja göra kväll. Är jättetrött. Natti natti alla mina vänner!