Vintertid igen

Så är klockan tillbaka på vintertid. Vaknade tidigt och låg och njöt av kissen som låg och spann så gott på mitt bröst. När solen visade sig gick jag ut och spankulerade runt på tomten med kissen i långt koppel. Det var en riktigt skön dag trots blåsten.
Sonen med familj har varit hit och ätit middag. Barnen var så lyckliga för de hade bakat en pepparkaka till mig. Båda två hade minsann vispat smeten. Nu är middag och leksaker bortstädade och mr x utsätter mig för en förfärlig bas från övervåningen. Nåja det finns ju en huvudströmbrytare om det blir för plågsamt.
Jag är trött och fundrar på att knyta mig tidigt i kväll. Det har varit en lugn och skön helg. Helt ok. Jobb i morgon. Pust, stånk och stön.

Någonstans väntar
i denna vår värld
en ensam själ på en annan.
De väljer varandra
i långa trötta tider
och möts helt märkligt vid ett plötsligt mål,
och då blandas de som gröna blad
med gyllne blommor
till ett skönt och fulländat helt,
och livets långa natt är slut,
och vägen ligger öppen
mot den eviga dagen.

Edwin Arnold (1832-1904)


Natti natti och puss på er grodor.