Ålderspanik


Har bestämt mig för att sälja min motorcykel. Det är en Hyosung Ez 100 -01. Min hjälpsamma pojke har gått igenom den och fixat lacken så den ser ut som ny.
Tack snälla vännen Ola för att du skickade den till mig men jag är så rädd för att köra omkull så det är lika bra att sälja den.

Det känns konstigt att man hör till en generation som fick körkort för tung motorcykel samtidigt som man tog kort för bil utan att ens ha varit i närheten av en motorcykel. Och vi som har skrattat så gott åt att vissa i generationen före oss fick körkort bara genom att bilskolläraren frågade om de kan köra bil. Blev svaret ja så var kortet kirrat.

Mitt första körkortsfoto
Allvarligt blickar jag mot framtiden.


Jag får panik när jag tänker på min ålder. Jag vet att det är löjligt men panikattackerna kommer tätare numera. Nu är det så otroligt uppenbart att ett människoliv är kort. Väldigt kort. Om drygt tio är är jag sjuttio bast. Helvete jag vill inte! Stoppa tiden!

Värsta scenariet är att jag är inspärrad på ett hem och blir godtyckligt behandlad. Utifrån mina erfarenheter av så kallad åldrings"vård" ser jag en tydlig bild. Personalen ler i mjugg åt mina tafatta försök att kommunicera vad jag känner och vill. De har tagit på mig fula urblekta mjukiskläder som är tajta i halsen och tubsockar som stryper blodflödet i benen. Jag håller på att kvävas fast det fattar ingen. De ger mig lugnande medicin och tycker att det är så konstigt att jag är så trött. så en annan läkare skriver ut uppiggande. Då vandrar jag hela tiden så de låser in mig i rummet och där sitter jag ensam och ledsen och längtar till något som jag inte ens minns längre. Det har fastnat mat mellan tänderna så jag har ont och luktar illa. Ingen har plockat mina förväxta ögonbryn eller tagit bort missprydande hårstrån i ansiktet. Barnbarnsbarnen är rädda för monstret i rummet så de kommer aldrig på besök. Det är ett av jordens helveten

Nä, min stående bön är att slippa uppleva denna förnedring. Självklart önskar jag mig som alla andra ett långt, friskt och aktivt liv och sedan långt in i framtiden när jag är runt 100 blir offläget en välsignelse mitt i en sensuell rullatorsalsa ♥♥♥

Nä, jag borde nog köra motorcykel, ha roligt och ta lite risker medan tid är. Allra helst vill jag åka som passagerare där bak och hålla ett mjukt grepp♥ runt midjan på Han som kör. Ibland luta mig kärleksfullt ♥mot hans ryggtavla och lustfyllt njuta av naturens alla dofter. Men allra först måste jag se till att jag kommer i ett skinnställ för jag är ju tyvärr lite väl kort i förhållande till min vikt. Nästa sommar, då jäklar kommer jag i ett skinnställ för jag väntar på att få göra en gastric by pass operation.