Pärlan är såld

Jag är definitivt ingen bra försäljare men nu är i alla fall min trotjänare såld. Till underpris med full tank.
Köpare verkar inte fatta att en bil som är 19 år och har gått 37.000 mil har sett sina bästa dagar.
- Den är matt i lacken, sa en.
- Hm den är ju röd, det är en svår färg, svarade jag.
- Det klonkar vid högra framhjulet, sa en annan.
- Det har jag aldrig hört, svarade jag sanningsenligt.
- Nåja, den gick ju igenom besiktningen så det kanske inte är så farligt, sa hon.
- Nä, det får vi hoppas, tänkte jag.
- Lycka till! sa jag när hon åkte iväg.


Idag har jag varvat bilförsäljningen med trädgårdsarbete.
Den här sommaren har jag kommit på att jag inte behöver vara så himla duktig och klippa hela gräsmattan, trimma och rensa i rabatterna på samma dag. Tidgare har jag har kämpat på som en galning hela dagen och på kvällen har jag knappt orkat röra mig. Sanningen är att jag inte ens orkat gå runt tomten när allt varit klart. Det är en av orsakerna till att jag på allvar börjat fundera på att sälja huset.
Det är mycket roligare och lättare nu när jag tar en bit i taget och hinner njuta av det som är fint.

Mina rabatter är inte särskilt fina eller märkvärdiga men jag älskar mina blommor och blir lycklig när deras färger harmoniserar med varandra. Någon gång ska jag lyckas med drömkombinationen mörklila Klematis och rosa klätterros som får växa tillsammans i ett torn.
I morgon ska jag försöka ta ett ryck och göra något av min idé med alla stora släta stenar om nu ligger i en hög och inte alls kommer till sin rätt.