Ett mirakel

I morse var mr x uppe före mig. Glad som en sol. Det har aldrig hänt tidigare. Han gav till och med mat till katten. Jag var däremot mer död än levande. Orkade inte klä mig färdigt utan stoppade bh och strumpor i väskan och stapplade ut i bilen. Tack och lov för körsugna ungdomar. Tröttheten gjorde nästan ont och jag kom mig inte ens för att hämta kaffe på jobbet förrän en servicekille bjöd på en kopp. Arbetsdagen förflöt med största möda och när jag kom hem var det alldeles tyst i huset. Det enda ljud som hördes var små snarkningar från mr x rum. Det visade sig sedan att han suttit vaken vid datorn hela natten lång. Jag somnade också men vaknade av en telefonsignal. Sedan tog jag på mig pyjamasen och drog igång operation julstädning. Nu är nedervåningen och halva trappan klar. Ska ta övervåningen innan jag hoppar i duschen.

Det ska bli så skönt med helg. Ska fixa julklappar till resterande snälla barnbarn. Kanske baka något innan mandelmassan är uppäten. I morgonkväll får jag besök. Måste komma på en god middag att bjuda på.


Nu har Evve kommit hem, fast jag har inte träffat henne ännu, bara surrat på telefon en stund. Hoppas hon är pigg på julgransutflykt.
Synd att det är så trist väder. Det var så fint här ute på gården. Jag hade skottat och kört snöslungan och gjort så fina raka gångar i den rena vita snön och nu har blåsten och regnet förstört alltihop.