Sovalängtan

Låg och läste alldeles för länge natten som var. Det har varit en trötterdag idag. Gick och vilade direkt jag kom hem från jobbet. Därefter badade jag bastu och vilade ytterligare en stund. Till sist insåg jag att det bara var att hoppa i pyjamasen trots att klockan bara var halv sju. Nu när klockan närmar sig 24.00 är jag ganska pigg igen. Dygnsvridning kallas det.

Jag instämmer i Svenska Dagbladets kritiker som säger att styrka är Maria Svelands uppriktighet och övertygelse - ilskan, sorgen , maktlösheten och upproriskheten som når fram på ett sätt som känns absolut äkta.
Boken handlar om Sara, 30 år, som redan är bitter. En riktig bitterfitta faktiskt. Så en dag i januari när allt blir outhärdligt lämnar hon man och ett litet barn för en veckas tankepaus på Teneriffa.
Med sig på resan har hon Erica Jongs 70-talsklassiker Rädd att flyga och hon läser och undrar hur det kunde gå så långt att hon längtar mer efter en hel natts sömn än ett knappplöst knull.
Det var ju inte så det skulle bli. Hon drömde ju bara om kärleken som alla andra. Sara känner sig lurad och bitter när hon tänker på alla kvinnor hon känner som liksom hon dräneras på energi i familjefängelset. Är det ett ofrånkomligt arv i rakt nedstigande led - från hennes rastlösa mammas diskande eksemhänder till hennes eget nervösa duktighetskomplex? Bokens baksida inleds med frågan: Hur ska vi någonsin kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens klarar av att leva jämställt med den vi älskar?

Numera kan jag välja vad som får uppröra mig. Varje livsfas har sina problem. Läste att regeringen ska avsätta massor av miljarder för att korta kvinnors sjukskrivningar. Män skickas fortare till olika undersökningar och får behandling för sina åkommor medans vi kvinnor blir sjukskrivna i flera perioder innan det ens görs undersökningar .....

Nu känner jag att John Blund är på G. Natti natti!